fullfartframat.blogg.se

Har haft en sån oerhört fin helg hemma hos mamma och pappa. Höll på att missa tåget pga förseningar men hann precis. Fredagskvällen spenderades, precis som den bör, i soffan med ett vinglas, Youtube-klipp och världens bästa familj. I lördags hängde jag hos K och J. Vi åt frukost, promenerade i skogen, planterade påskliljor och åt lunch. På em fikade jag med sysslingarna och tjålade som aldrig förr. På kvällen kom bästa mormor på trerätters och mellomys. Mormor och jag fick sussa ikapp och det gör mig alltid lika trygg. Igår åt vi en låååång frukost innan vi drog till Avesta och handlade träningskläder till mormors hälsoresa. Jag fyndade en fin fleecetröja på Haglöfs. Efter lunch åkte mormor och byttes av de bästa pojkarna J och A och deras kära mor. Vi fikade och spelade iPad och Wii. Efterlängtad- minst sagt! <3 Sen gymmade jag med starka mamma och pappa. På kvällen såg vi första avsnittet av mitt absoluta favoritprogram- Mästarnas mästare! Idag har jag kollat in min nya fin lägenhet och blivit fylld av pepp och inspiration. Det kommer bli så fint! Efter det besökte jag mitt kära CSK och fikade på Elsas med E. Nu har jag skrivit ytterligare några rader på hemtentan och nu ska jag lufta löparskorna.. Inte ett dugg pepp men det är bara att ge sig ut!

Ikväll beger jag tillbaka till min lilla skolåda i Umeå och är påfylld med massa ny energi. Så tacksam för min fina familj och vänner! <3

Massa plugg, långa skoldagar och lite träning= en riktig grisvecka. Dygnet skulle behöva fler timmar när man går till skola 08 och kommer hem 21! Just nu har jag en ledig stund men vägrar öppna böckerna en lördag kväll efter 17... Men veckan fick ett fint slut när bästa E och C kom hit på middag igår kväll. Älskar när E ''har lite lamm i frysen'' och kommer hit med det plus två flaskor vin och surdegsbröd. Då blir det lätt att ''bjuda'' på middag!

 

Idag har jag hälsat på en sjuk V. Hon fick en matkasse från Grannie! Hoppas att hon kryar på sig snart!

 

Ikväll blir det middag i form av en kylskåpsrensning. Skulle helst bara äta upp alla dessertostar som är kvar från igår men jag inser att det inte kommer mätta tillräckligt... Kvällen kommer dock piffas upp av ett glas vin på stan med fina vänner senare ikväll. Sista helgen i januari är en pank helg!

 

Nästa helg är det 100-dagars sittning och helgen därefter åker jag hem. Så skönt att ha saker att se framemot när Umeå har bjudit på noll soltimmar i februari. 

Jag känner igen den varje gång. Min överlevnadsstrategi- en fullmatad kalender. Så jag slipper tänka och känna.

Förra veckan var alldeles för lugn. Det var jag, en miljoner tankar och mina pluggböcker. Jag höll på att gå bananas så den här veckan har jag gjort tvärtom. Nu är det torsdag och jag ligger här utslagen. Jag behöver göra saker. Umgås, träna så jag nästan spyr, plugga och laga mat.

 

Imorgon är det alla hjärtans dag vilket gör att jag längtar hem extra mycket till min fina familj (tröstar mig med att vi ses om tre helger, lång tid bara). Det blir liksom lite extra påtagligt att man är ensam dagar som dessa. Tur att jag har hemskt fina Ume-vänner!

 

Helst av allt skulle jag vilja vara på sjukhuset i Falun och hålla en fin vän i handen. 65 mil är ännu längre bort när någon man tycker hemskt mycket om inte är pigg... <3

 

Lilla älsklingskusinen A ringde igår och sa ''kooooom hem, jag vill leka med dig!''. Då mina vänner kändes det i hjärtat. Tänk att i juni är jag på hemmaplan och kan hänga med dem hur mycket jag vill! LÄNGTAR!

För övrigt önskar jag obligatorisk ledighet under OS. Särskilt när det är skidor och hockey. Aftonbladets live-rapportering har blivit en väldigt välbesökt sida...

Det har varit några intressanta men tunga föreläsningar de senaste dagarna. Igår hade vi föreläsningar från 8-17 om våld i nära relationer. Vi fick höra om flera hemska öden och se hemska bilder. Jag kände förtvivlan blandat med hopp.. Hopp om att i framtiden kunna göra någon skillnad för någon av alla dessa utsatta människor.
Efter en tuff skoldag var det trevligt att bästa J kom på middag. Jag bjöd henne på jordnötsmarinerad kyckling och semlor till efterrätt.. Grannie gjorde 32 st semlor i veckan på sitt vardagsrumbordet (eftersom hon inte har någon diskbänk och köksbordet är obehandlat)- inga konstigheter!

 

Imorse gav jag trombocyter (blodplättar). Det har jag gjort några gånger och det har aldrig varit några konstigheter men idag fick jag en ny och nervös sjuksköterska. När hon stack mig började det blöda vilket det aldrig har gjort förut. Efter ca 30 min med nålen i armen (hela proceduren tar ca 60 min) så började jag få riktigt ont och det kändes som att nålen sögs in i min arm, så obehagligt! De fick ta ut nålen och jag kände hur allt började snurra. Jag sa att jag inte mådde bra och de fick lägga mig ner. De ville fortsätta med proceduren på nästa arm men jag sa att jag inte ville fortsätta. Då tog de mitt blodtryck som visade sig vara jättelågt och jag fick dricka några ''droppar'' som skulle höja det. Jag fick ligga kvar i en halvtimme och efter att de hade kontrollerat blodtrycket två gånger fick jag gå hem. Tydligen hade sjuksköterskan stuckit mig fel så att ett blodkärl sprack och sedan skavde nålen på ett annat kärl vilket gjorde att jag fick ett blodtrycksanfall. Det var så obehagligt.. Jag som aldrig har tyckt att det har varit jobbigt med sprutor eller att ge blod är inte så positivt inställd längre.
Nu mår jag bättre men känner mig fortfarande rätt slut. Armen är aldeles öm och jag har svårt att böja armbågen. Tydligen skulle armen förmodligen svälla upp och bli blå. Just lyckat.. Tur att jag är ledig resten av dagen och kan spendera dagen i sängen med studielitteratur.

 

I helgen blir det bara lugna puckar med plugg, fika och kulturhuvudstadsinvigning imorgon kväll. Det är världens pådrag här i Umeå inför helg, kul att det händer saker! :)

Ett litet gnutta hopp.
En liten gnutta glädje.
För bra för att tro att det är sant. För bra för att ens våga hoppas. Det är ju inte ens någonting...

Egentligen.

Men ändå kan jag inte låta bli att att vara glad och hoppas. Fast det kanske i varar förevigt så känns det bra idag.
Jag kan älta gammalt groll och hitta miljoner anledningar till att inte hoppas på någonting men vad tjänar det till egentligen?
Ingenting.
Så jag hoppas. Åtminstone ett litet tag till.

 

 

 

 

 

När man hinner lagom pusta ut och börja hämta så kommer nästa chock.. Världens bästa mormor på lasarettet, lunginflammation och gallsten. Är inte botten nådd? Räcker det inte med djävulskap för oss, speciellt för henne? Fick höra hennes ljuva stämma idag och det lugnade lite. ''Vilken pärs men tant är snart på benen'', lugnade hon. Hjärtat värker och jag vill vara hos henne, omedelbart bums. Du är ständigt i mina tankar, mormor.

 

Sista tentan på termin tre skrev i lördags.. Vågar man säga att det gick bra? Det firades iallafall med en riktig kanonkväll. Basgruppsmiddag med bästa basgruppen någonsin och sedan fest på kåren. Varför ska vi skiljas åt nu när vi har som roligast och äntligen har lärt känna varandra? Jag kommer sakna dem, så mycket.

 

Igår började termin fyra (den sista!!!) och jag känner mig peppad men lite nervös. Nervös för att det snart är dags. Peppad för att många roliga, intressanta och tunga ämnen ska avverkas.

 

Imorse kl.7 mötte jag upp mina favorittjejer på gymmet för spinning och CXWORX. De följde sen med hem till mig och jag bjöd på en välförtjänt monsterfrukost. Så bra och härlig morgon! All tid med dem är värdefull! 

 

Ikväll har jag läst lite kurslitteratur till projektarbetet, lagat kikärtsbiffar för första gången, diskat världens största diskberg och förmodligen gjort årets grymmaste spotify-lista. Jag älskar när man plötsligt hittar massa bra och gammal musik och lyckas samla det på en lista! SKOJ! Nu nalkas det handboll, lite läsning och en tidig kväll. Världens äldsta 22-åring (som M säger) behöver verkligen 8-timmars.. Det har nog med åldern att göra.

Jag är inte bra på att blogga längre, det är bara att inse. Jag glömmer helt enkelt bort att gå in och skriva några rader då och då.. Hoppas att ni läser ändå.

 

Jag är tillbaka i staden i norr. Än en gång slås jag av vilka otroligt fina vänner jag här uppe. Jag tror att ensamheten skulle äta upp mig om det inte vore för dem. De slår mig med häpnad varje gång, TACK! <3

 

I helgen var det fest och det var till en början riktigt roligt men sen slog den där känslan till.. Ni vet när ett rum är fullt med hundra människor men så känner man sig ändå ensam. En ovanlig känsla som jag vet att jag inte behöver känna men så ändå kom den över mig. 

 

Jag tycker inte om att vara ensam. Egentligen har jag varit ensam en längre men ändå haft den där tryggheten ett telefonsamtal bort. Men jag tror att jag behöver vara ensam och bara vara med mig själv. Dessutom känns livet på tok för rörigt. I juni flyttar jag igen och är inte heller säker på hur länge jag stannar kvar där.. När livet är så pass rörigt kanske det är lika bra att vara själv?

 

Jag tänker mycket på mormor som verkligen är ensam. Tänk att de levde nästan 50 år ihop och sen en dag försvann han... Efter ett sånt långt och underbart liv ihop. Tanken är hjärtekrossande. Önskar att det inte vore 65 mil mellan oss, mormor. Du finns ALLTID i mina tankar och du ska veta att jag beundrar din styrka.

 

Nyårsafton var för första gången på många år en trevlig, lugn och planerad tillställning. Ingen press och stress utan bara sjukt god mat, trevligt umgänge och fina vänner. Det är så nyår ska vara!

 

Efter nyår har jag varit rosslig och hostat men äntligen fått till några bra gympass. Jag har varit på ansiktsbehandling (bra julklapp!) och fått håret uppfräschat av bästa frisören. Efter att testa flera olika frisör i ca två års tid så kommer jag alltid tillbaka till M- hon är bäst! Jag har fikat med framtida kollegor och några fina kompisar. Jag har ätit middag med sysslingduon som jag tycker så mycket om. Jag har sovit över hos mormor och än en gång förundrats över hur stark hon är. Jag har umgåtts med mina fina småkusiner, A och J. Vi har kollat på JVM, spelat iPad och varit i badhuset. De ger mig så mycket glädje och skratt! Jag har ätit pizza med familjen vilket slutade med att alla grät av skratt. Jag har läst sjukt bra böcker. Jag har haft svårt att somna och drömt så mycket att det känns som att huvudet är på högvarv när jag vaknar. 

 

Imorgon åker jag upp till Norrland igen. Det känns helknäppt.. Hjärnan känns alldeles mosig efter all ledighet. Dock ska det bli himla härligt att träffa alla underbara kompisar igen! Nu är det bara en termin kvar.. En termin, fattar ni? Det är helt galet!

.. för första gången sen jag kom hem. Tro inte att jag har varit utan internet för jag lever livet genom min iPhone men jag har aldrig bloggat med den. Vad har nu hänt då?

 

Vi har begravt min morfar och det var nog det värsta jag har varit med under mina 22 år. Jag vet inte hur jag någonsin ska förklara det i ord men det kändes som att någon drog ut mitt hjärta från kroppen och stampade på det. Jag satt med L och alla andra småkusiner och försökte trösta henne samtidigt som jag var så ledsen själv. Alla var så ledsna, speciellt de små som har förlorat deras morfar/farfar alldeles för tidigt. Jag skulle vilja skydda dem mot allt ont här i världen och sen måste de utstå något så hemskt. Så förbannat jävla orättvist.
Även fast begravningen var så fruktansvärt jobbig så var det väldigt fint också. Fin musik och ett fint tal. Jag trodde aldrig att jag skulle orka göra någonting mer den dagen men vi åkte på middag hos min morbror, hela familjen, och det var väldigt skönt att få träffas efteråt. Prata minnen, skratta och gråta ihop.
Jag är så tacksamma att vi har varandra, jag och min stora familj. Det känns som att vi går ut ännu starkare och sammansvetsade ur det här även fast du fattas oss så oerhört mycket morfar. Men som bästa lilla A sa ''Farfar är i himlen nu och där finns en mycket bättre doktor''.

 

Julen har på något mirkaulöst gått bra ändå. Det har varit väldigt lugnt och skönt. Mycket mat, fina paket, sträckläsning av deckare, en avskedsfest -> utgång, julotta med mormor och julfirande hos farbror i Gävle.

 

Jag har hunnit träffa massa fina och efterlängtade vänner, tränat och umgåtts med familjen. Imorgon är det nyårsafton och den ska firas i sällskap med fina vänner, det ser jag framemot!

 

2013 har bjudit på plugg på världens bästa utbildning, en väl genomförd SVENSK KLASSIKER, mitt hitills livsform, nya fina vänner, ännu starkare band till gamla vänner, två utlandsresor, en varm sommar, ett bra sommarjobb, ett tufft uppbrott och en oerhört sjuk morfar som efter att ha kämpat hela året somnade in.

 

Vad kommer du bjuda på år 2014?

... examinationen fick resultatet godkänt, varma god jul-kramar från fina vänner, kylskåpet är tomt och soporna ska till att tömas när det dimper ner ett sms; flyget är 2 h försenat. Ni vet när man bara vill hem, i varje muskel och av hela hjärtat. När man är redo men så kommer man av sig.. Vad gör man nu då? Sover lite låter som en bra idé..

 

Så tacksam för att bästa pappa kommer och hämtar mig ikväll annars är det alltid ett ständigt dilemma när man ska försöka pussla ihop flyg- och tågresor. Gillar inte att Norwegian endast kompenserar för förseningar vid minst 5 timmar.. Generöst! 

 

Återigen så oerhört tacksam för världens bästa vänner och basgrupp. För att ni bryr er, skojar, retas, är ärliga, får mig att skrattar, pushar, berömmer och för att ni lägger i en extra växeln när den andra inte riktigt orkar. Ni gör min skoltid helt underbar!

Idag har vi haft en stor övning. Vi har snurrat runt i bilarna och fått jobb via radion. Dagen har varit så rolig och givande! Jag har en så bra grupp att arbeta med och det gör så otroligt mycket. Jag tänker verkligen ta med mig den här dagen och njuta av under lovet.. Nu hoppas jag bara att jag klarar den sista examinationen imorgon!

 

Dagarna har varit jätteintensiva denna vecka. Skola 8-17 varje dag och sen plugg, städa, tvätta och packa så att allt är i ordning inför hemresan imorgon. Jag har knappt förstått att jag ska åka hem imorgon, att det är begravning på fredag och att det är julafton på tisdag. Jag längtar efter min familj, vänner och julkänslan som förhoppningsvis infinner sig när jag är hemma...

Jag läste precis grymma Kajsa Klings blogg och fick lite inspiration till att skriva igen. Vilken rolig tjej! Suget kom även när grymma Affi sa att hon längtade efter min blogg, det gjorde mig glad.

 

Mest skriver jag nog för att jag inte vill plugga. Jäkla trafiktenta på måndag kväll. Inte okej, jag vill ha jullov. Jag hatar körkortsfrågor. Traktorkort, skoterkort och mopeder hit och dit. Självklart viktigt och användbart att kunna men ändå pisstråkigt. Men det har gått bra på slutet, jag har kammat hem två VG:n på de två senaste tentorna. Det är nog för att de har tagit upp saker jag gillar och tycker är intressant. 

 

Jag sköt även 13 skott i tavlan och blev där med godkänd i måndags. HIGH FIVE på den! Sicken lycka och lättnad.. Vilket ångest jag haft för det där sabla provet. Så stolt och glad över att jag fixade det. Att jag kunde gå dit och släppa allt annat, våga tro på mig själv och bara köra. Jag kan!

 

Sen har jag anmält mig till Toughest 2014 i maj. 8 km med 40 hinder för 500 spänn, helt rimligt va? Jag ger mig själv diagnosen våghalsig och allmänt knäpp men jag gillar det. Vi har dessutom ett grymt tjejlag som kommer ge järnet. Det känns som en fin avslutning på vår skoltid.

 

Imorse var jag med på en Dogdeball-turnering i skolan i pjyamas. Vi var inget vidare men vi var ju ''de morgontrötta'' så det kändes rätt okej. Om inte annat var det kul ändå och jag antar väl att det är det som är huvudsaken.

 

En till anledning till att jag skriver är att jag tänkte gå till gymmet och springa intervaller snart. Plugga trafik och springa intervaller.. Två hemska aktiviteter på en dag- hur tänkte jag där? Suck.. Men det är alltid skönt när jag väl är där och när det är gjort.

 

Mycket har hänt den här hösten. Det har varit en riktigt tung och mörkt höst men flera fina ljusglimtar också så klart. Men jag gör det jag är bra på, jag kör på ändå. Biter ihop. Skrattar åt det som är roligt för stunden. Planerar dagarna så att jag knappt tar det lugnt. Lever här och nu. Jag orkar inte älta, vara ledsen och sakna. På fredag är det dags för det och jag måste samla kraft tills dess. Måste bara något sätt genomlida den dag för din skull. 

.. som säger att idag kommer bli en bra dag. Med den känslan vaknade jag upp idag. Solen strömade in genom persiennerna, klockan ringde och jag insåg glatt att jag hade sovit till nio. För första gången denna vecka känner jag mig utvilad och pigg!

 

En omtumlande vecka är över. I lördags kom vi hem från Rom och jag packade i princip bara om för att åka upp till Umeå på söndagen. Söndagen spenderade jag på tåg och Uppsala station, tåget blev så klart tre timmar sent. Sen kom jag upp till en rörig och skitig lägenhet med flyttkartonger överallt. En trasig kyl som har tempraturen -6 och ett internet som inte fungerade. Sen en skolstart som inte gick av för hackor. Föreläsningar, grupparbeten, tenta om tre veckor, självskydd och bang bang.. Pjuh! Men det har gått bra, jag har på något vis hunnit med allt. Lägenheten är hyfsat i ordning och skolan har jag hunnit med. 

 

Idag ska jag gå på stan med mina fina och efterlängtade kompisar, springa intervaller, skriva klart min seminarieuppgift, äta lite godis och bli bjuden på middag av Erik och Camilla. En bra dag helt enkelt!

Oj, vad tyst det har varit här men tiden springer iväg.. Inser att jag inte har använt min dator på flera dagar för att jag inte har haft tid att sitta ner. Nu när jag satt mig ner insåg jag hur trött jag är.. Att ha ett späckat schema med massa roligheter är kul men man blir trött. De senaste dagarna har bestått av bra lektioner, backintervaller med klasskompisar, flyttpackning, tjejkväll på Åhlens (gratis goodiebags tjoho!), träning och Brännbollsyran. Igår var jag en grön gubbe som spelade brännboll. Vi föreställde Poesidon men det fattade ingen (förståeligt, vi är i Norrland inte i Göteborg). Vi spelade tre matcher, vann två och förlorade en. Vi gick inte vidare men det var kul ändå! Brännbollsyran är minst sagt årets happening här uppe och det är kul när det är så mycket folk i rörelse.

 

På onsdag får jag sommarlov och schemat är återigen späckat fram tills dess. Jag ska flytta, städa ur lägenheten. ha orienteringsexamination (hjälp), äta middag med basgruppen och redovisa vårt arbete. Klockan 11 på onsdag sitter jag på tåget söderut och först då kommer jag slappna av.

Igår ställde jag upp i ett lopp, Lidingöloppet on tour, som är ett seedingslopp inför Lidingöloppet i höst. Jag bestämde mig för att ställa upp tidigare i veckan och jag kände att jag gick dit utan varken förväntningar eller press. Det var varmt igår och jag har sprungit förhållandevis lite denna vår  (men tränat mycket skidåkning och cykling) så jag hade inga förväntningar på mig själv. Som alltid när jag sätter på mig en nummerlapp så stiger pulsen och jag blir så där otroligt taggad även fast vi bara vara ca 100 stycken på startlinjen. Startskottet gick och jag sprang på bra. Banan var i Gammliaskogen, dvs ett elljusspår med några tuffa backar, och var 1 mil. Jag vet inte var energin kom ifrån men benen hade sånt jäkla go. Jag kände mig först trött och stum vid 8 km. Jag sprang i mål på 48 minuter och känner mig än nöjd med det- jag är överlycklig! GRYM KÄNSLA!

 

Dagarna rullar på av bara farten och jag räknar ner till sommarlov. Lite ångestfyllt är dock ändå när sommarlov även betyder flyttstädning och flytt tillbaka till mig gamla lägenhet. Jag hatar att flytta. På riktigt hatar. Det är jobbigt att ha flytten framför sig och inte kunna förbereda så mycket. I helgen ska jag nog börja rensa och börja småpacka.

 

Dagarna varierar som vanligt och det gillar jag. Fyra timmar i föreläsning och direkt ut i skogen och träna på eftersök. Imorgon ska vi även ta på oss ''lärarrollen'' och ha en lektion för termin under oss. Tänk att jag för ett halvår sen var i deras sits.. Det har gått så fort!

 

Annars så vill jag flika in att jag är väldigt stolt över världens bästa mamma som är antagen till rektorsprogrammet. Hon är så duktig! 

 

I fredags var det tentadags och ärligt talat vet jag inte hur det gick. Det var svårt men jag hoppas att jag skrapade ihop tillräckligt med poäng för ett G. Fredagen bjöd på underbart väder (precis som resten av helgen) så när tentan var skriven satte jag på mig bikinin och njöt av solen på balkongen. Innan middagen bestämde jag mig för att ta en löptur i hettan. Det var tungt men det gick! Resten av kvällen spenderade jag och Linnea på balkongen med tacos och ost och kex. Vi båda slocknade kl.22 efter att ha sett fem minuter av filmen vi satte på.

 

I lördags gick jag upp kl.6 för att hinna cykla en sista gång på racern innan jag var tvungen att lämnas tillbaka (så trist, jag vill cykla mer!). Att gå upp kl.6.00 en lördagmorgon för att cykla fem mil kändes otroligt nördigt och hängivet men det var tammetusan det bästa träningspasset på länge. Vädret var helt underbart, vägarna var tomma, benen pigga och överallt blommade det så vackert. 
Förmiddagen spenderade jag i uniform på skolans årliga Öppet hus. Jag förevisade handfängsel och fick umgås med massa härliga barn hela förmiddagen. Det var så roligt att se deras entusiasm över allt vi hade att visa. Öppet hus blev riktigt lyckat och det var roligt att så mycket folk kom. Jag önskar att min familj också hade varit där, synd att det är så långt att åka.
På eftermiddag njöt jag av solen och såg på hockey. Kvällen spenderades med ett gäng vänner och jag hade allt som allt en riktigt höjdardag!

 

Igår spelade vi en träningsmatch med brännbollslaget i det vackra vädret. Det var jätteroligt och jag har en bra känsla inför Brännbollsyran om två veckor. På kvällen såg jag på hockeyn och kände mig så glad och stolt över allt vara svensk!

 

Ja, jag har haft en riktig toppenhelg där vackert väder har varit ledordet. Det är helt galet vad solen gör mig glad! Jag blir så glad av att få ha på mig fina sommarkläder och äntligen få lite färg på min bleka kropp.
Idag är det lika härligt väder, +21 och strålande sol. Det känns inte ett dugg jobbigt att ha orientering en dag som denna! 

Idag har det varit sommarvärme i Umeå. Jag har suttit i shorts (!!) och läst brottsbalken på balkongen. Så underbart! Till helgen utlovas det även superväder vilket glädjer mig. Då kan jag njuta av solen med gott samvete! Japp, imorgon skrivs tentan och sen är det relativt lugnt fram tills vi får sommarlov. Idag har jag lusläst böckerna, grävt ner mig i rättsfall och insett att nu går det nog inte att få in mer. Nu får det gå som det går helt enkelt!

 

Nu är det hockey och sen är det sömn som gäller!